Ett uppdrag för det hundraåriga Finland

Jubileumsårets genomförande och omfattningen av jubileumsåret, som växte till ett fenomen, föddes inte av en slump. Bakom allt detta låg ambitiösa mål, en enorm mängd målmedvetet arbete av entusiastiska människor och många lyckade val.

Betydelsen av jubileet för Finlands hundraåriga självständighet som ett nationellt märkesår uppmärksammades redan långt innan förberedelserna inleddes. När Finlands självständighet fyllt jämna år har jubileet av tradition uppmärksammats med speciella festligheter. Stora arrangemang gjordes särskilt för Finlands självständighets femtioårsjubileum år 1967 och sjuttiofemårsjubileum år 1992.

Det egentliga arbetet inleddes år 2011, när statsrådets kansli tillsatte en arbetsgrupp som fick uppdraget att planera förberedelserna för Finlands självständighets hundraårsjubileum. Arbetsgruppen lämnade in sitt betänkande 2012. Arbetsgruppen önskade att jubileumsåret inte bara skulle fokusera på Finlands historia utan också blicka framåt och betona medborgarnas deltagande.

Statsrådets kansli fattade beslut om tillsättande av projektet Finland 100 år 2013. Enligt beslutet skulle projektet Finland 100 år skapa ett medryckande och intressant jubileumsår som framhäver den finländska demokratin, människovärdets okränkbarhet och individens frihet och rättigheter samt främja rättvisa och öppenhet i samhället. Jubileumsåret skulle öka den gemensamma uppfattningen om Finlands statliga självständighet, betydelsen av vad det innebär att vara finländare i dag och folkets framtid.

Det skulle inte vara nog med bara jubileumsevenemang och tillställningar, utan projektet skulle leda till något mer, till och med till bestående förändringar i det finländska samhället. Tillvägagångsättet var mer helhetsmässigt än förut och kraven på genomförandet av jubileumsåret steg också till en högre nivå. De mål som ställdes upp för jubileumsprojektet för Finlands hundraåriga självständighet var mångformiga och krävande.

Den organisation som bildades för hundraårsjubileet var annorlunda än organisationerna för de tidigare jubileumsåren. Jubileets delegation hade en bred sammansättning som samlade ihop centrala aktörer i samhället, men utöver delegationen utsågs även en Finland 100-styrelse, som hade färre medlemmar än delegationen. Styrelsen arbetade intensivt och fungerade som expertorgan som styrde förberedelserna för jubileumsåret. För jubileumsårets planering och genomförande bildades en separat organisation – ett sekretariat under ledning av en generalsekreterare.

För beredningen och genomförandet av jubileumsåret anvisades anslag från statsbudgeten. Under planeringsfasen 2011–2014 reserverades fem miljoner euro, som utgjorde jubileumsårets totala budget. I slutet av år 2014 godkändes jubileumsårets strategi och mål, och jubileumsårets helhetsbudget för åren 2013–2018 fastställdes till 19 miljoner euro.

Jubileumsårets målsättningar gav uttryck för en vilja att åstadkomma mångsidiga aktiviteter, göra människor delaktiga och att blicka i tre riktningar ur ett tidsmässigt perspektiv: dåtiden – nutiden – framtiden. När planeringen framskred sammanfattades målen och verksamhetssättet slutligen med ett enda ord – temat tillsammans. Det här temat som skapades av jubileumsårets styrelse visade sig vara ett viktigt och lyckat val när projektet framskred.

Hur såg Finland ut då jubileumsåret började ta form?

Firandet av jubileumsår i Finland har traditionellt haft en stark historisk betoning och detta präglade naturligtvis också förväntningarna på firandet av hundraårsjubileet. Finland 100-organisationen, som förberedde hundraårsjubileet under ledning av statsrådets kansli, ville medvetet uppdatera den traditionella uppfattningen om självständighetsfirandet. Skulle det vid sidan om det värdiga firandet av självständighetsdagen också kunna uppstå glada former av firande som tilltalar alla? På vilket sätt skulle det vara möjligt att locka alla finländare och Finlandsvänner att delta?

En mer omfattande presentation av jubileumsårets budskap och mål inleddes år 2014. Den kommunikativa omgivningen och samhällsklimatet var svåra. Finland hade drabbats av en flerårig ekonomisk lågkonjunktur och tron på framtiden vacklade. Invandringen, som ökade kraftigt hösten 2015, ledde snabbt till en polarisering av samhällsdebatten. Användningen av de finska nationalsymbolerna, flaggan och lejonet, var tidvis under häftig debatt. Det fanns motstridiga åsikter om självständighetsfirandets betydelse och syfte.

När man betraktar åren 2014–2015 i efterhand kan man se att den dystra stämningen i samhället i själva verket banade väg för jubileumsårets idéer. Budskapet om Finland 100 år hade en positiv klang; den uppmuntrade till aktivitet och skapade förtroende för framtiden. Finland 100-organisationen var en ny aktör som hade mandat att presentera nya tankar för diskussion, öppna nya perspektiv och införa nya toner i diskussionen. Finland 100-sekretariatet byggde konsekvent upp en positiv och öppen bild av Finland, och dess uppgift var att skaka om finländarna och Finlandsvännerna så att de aktiverade sig. Lösningen var modig, men den visade sig vara lyckad.

Temat blir tillsammans 

Finland 100-jubileumsårets viktigaste strategiska val och lösning var jubileumsårets tema: tillsammans. Temat byggde på en stark uppfattning om hundra år av självständighet som en gemensam, samlande och stärkande upplevelse. Denna tankemässiga grund sammanfattades i temat Tillsammans våren 2014.

Styrkan med temat Tillsammans var från första början en känsla av att man byggde upp ett jubileumsår som passade in i sin tid, skapade en hjärtlig stämning och utvecklade nya idéer som fick en chans att gro. De flesta väntade sig att det nationella jubileumsåret skulle förknippas med statliga kommittéer, beställningskonstverk och stela tillställningar. När vi introducerade temat Tillsammans mot denna bakgrund blev lyssnarna entusiastiska och till och med lättade.

Trots att temat från början visade sig vara tilltalande och låg i tiden, dröjde det ett tag innan innehållen fick sina slutgiltiga former. När jubileumsåret framskred, fick temat Tillsammans en allt djupare och bredare innebörd, och Finland 100-organisationen började använda temat som riktlinje i all sin verksamhet. Känslan av ökad samhörighet blev en oskiljaktig del av temat, och det antogs senare som hela jubileumsårets huvudmål.

Förfarandet för programansökan som var öppen för alla aktörer startade våren 2015, och den gjorde temat Tillsammans mer konkret och skapade en kanal för verksamhet i enlighet med temat. Förfarandet för öppen programansökan och det allmänna engagemanget för festen gjorde att finländare och Finlandsvänner hittade på en stor mängd varierande innehåll till temat Tillsammans. Det breda temat som erbjöd många möjligheter höll utmärkt för den stora mängden olika tolkningar.

Genom temat Tillsammans stärktes människornas känsla för att det var möjligt för dem själva att delta. Temat betonade även uppskattningen för ett levande jubileumsår i samtiden och vikten av att fira det. Begreppet Tillsammans definierade också målgruppen: jubileumsåret var avsett för alla finländare och Finlandsvänner. Förutom att vi skulle fira Finland som en självständig stat, ville vi också fira vår värdegemenskap. De värderingar som vår gemenskap representerar – jämlikhet, demokrati och yttrandefrihet – kan vem som helst ansluta sig till, oberoende av bakgrund. Den största utmaningen och måttstocken var hur temat Tillsammans skulle kunna infrias i människornas sinnen. Hur skapar finländare ett jubileumsår och hur upplever de det?

En utsiktsplats mot Finland och mot vad det är att vara finländare 

Under Finlands jubileumsår ville vi lyfta fram värdet och vikten av alla perspektiv på Finlands berättelse. Vi ville förmedla budskapet om den öppna utgångspunkten utåt, särskilt i projektets början, när jubileumsåret var föremål för många förhandsuppfattningar. Samtidigt ville vi visa att jubileumsåret inte är någons ”eget”, utan gemensamt för alla. Jubileumsåret skulle dessutom blicka åt tre håll i tiden: mot dåtid, nutid och framtid.

För att framhäva tidpunktens unika och betydelsefulla karaktär fattades beslut att fira jubileumsåret på så bred front som möjligt: under hela året, i hela Finland och också utomlands. Det hundraåriga Finland är värt att fira och alla möjliga festligheter skulle vara välkomna under hela året. De här linjedragningarna ledde till beslutet att satsa stort på inledningen av jubileumsåret på nyårsafton 2017. Det blev klart att jubileumsårets första ögonblick skulle ha en central betydelse för hela årets framgång och stämning. Inledningen skulle skapa pulsen för hela året.

 

Jubileumsprojektet hade tre olika faser som delvis framskred parallellt: fasen för planering och förberedelser 2015–2016, det aktiva genomförandet från hösten 2016 fram till slutet av år 2017 och fasen för rapportering och utvärdering från jubileumsårets slut fram till hösten 2018.

 

Vi skapade olika höjdpunkter för jubileumsårets olika faser. Med hjälp av dessa höjdpunkter ökade vi medvetenheten om jubileumsåret, höll uppe intresset för jubileumsfirandet och ökade intensiteten ända fram till festligheternas kulmination, som ägde rum på självständighetsveckan 2017. Höjdpunkterna kopplades samman med en stark satsning på kommunikation.

Det egentliga jubileumsåret 2017 delades in i temablock. Blocken skapade tillsammans en röd tråd och en berättelse som ackumulerades till en helhetsupplevelse.

1. Årsskiftet 2016–2017: Året startar – jubileumsåret för alla börjar
2. Januari–april: Ett gemensamt Finland – folkets starka sidor
3. Maj–augusti: Sommaren i Finland 2017 – en ström av evenemang och upplevelser
4. September–november: Hundra dagar kvar till hundra år – det hundraåriga Finlands skeden och historiska ögonblick
5. December: Självständighetens jubileumsvecka – jubileumsårets höjdpunkt

På associationsplanet var det viktigt att prata om jubileumsåret på ett varmt och vardagsnära sätt, ”på samma ögonhöjd”. Linjen som gick ut på att undvika alltför officiella inslag skapade en ledig stämning och gjorde jubileumsåret lättare att närma sig. En viktig insikt med tanke på innehållet var att vi i samband med firandet ville förmedla goda nyheter från Finland. Det fanns gott om goda nyheter, när man valde rätt skala eller exempelvis tog ett historiskt perspektiv. Finlands utveckling under självständighetstiden och dess nuvarande ställning bland världens mest utvecklade länder byggde upp en trovärdig berättelse för jubileumsåret.

I planeringsskedet granskades jubileumsåret också som ett varumärke. Utgångsläget och temat Tillsammans kunde sammanfattas i fyra kärnpunkter: engagerande, glad, tidsenlig och sunt stolt. Temat Tillsammans och sättet att berätta om jubileumsåret med en omsorgsfullt utvald ton och ett medvetet innehåll bröt ner fördomar, överraskade många positivt och inspirerade till aktivitet.