Finland 100-programmet – öppet för alla

Jubileumsårets tema Tillsammans styrde skapandet av Finland 100-programmet och definierade både vad som skulle göras och hur det skulle göras. Det avgörande beslutet var att skapa programmet med hjälp av ett öppet förfarande för projektansökan som byggde på mångformighet och ett brett deltagande.

Självständighetens hundraårsjubileum inspirerade många grupper att planera sin egen jubileumsverksamhet i god tid. Redan under åren 2013–2014 mottog Finland 100-sekretariatet flera tiotals olika samarbetsförslag.

De egentliga förberedelserna för Finland 100-programmet inleddes i början av år 2015. Ett av de beslut som fattades kom att bli väldigt betydande för det lyckade genomförandet av programhelheten och hela jubileumsåret: alla som ville det fick föreslå sitt projekt till det officiella jubileumsårsprogrammet. Det var första gången i Finlands statliga jubileumsårs historia som ett sådant tillvägagångssätt skulle användas. 

Kuva: Aalto-yliopisto
Bild: Aalto-universitetet

Programmet skulle bestå av aktörernas egna förslag som de lämnade via det öppna förfarandet för ansökan. Genom det skulle programmet skapa en bild av det finländska samhället år 2017. På det här sättet skulle vi få ett omfattande, färgrikt och mångskiftande tvärsnitt av det hundraåriga Finland. Samtidigt uppskattades att programförslagen skulle bli så många att det behövdes klara principer och ett fungerande ansökningssystem för att behandla dem. 

Det här var ett nytt grepp eftersom man under tidigare statliga jubileumsår i första hand förlitat sig på expertgrupper och kommittéer. Det blev uppenbart att det var nödvändigt att använda en öppen och mångformig modell som skilde sig från de modeller som använts tidigare för att genomföra Finland 100-projektets mål. Ett statligt jubileumsår som byggde på ett öppet förfarande för programansökan och på medborgarnas egen aktivitet var ett unikt koncept även på internationell nivå.

Det öppna förfarandet för projektansökan hyllade demokratin i Finland

Finland 100-styrelsen godkände principerna för programberedningen och kriterierna för bedömning av projekten i mars 2015. Beslutet byggde på tidigare strategiska beslut om jubileumsåret. Programmets uppgift var att lyfta fram samarbetet och delaktigheten och att stärka finländarnas känsla av samhörighet.

Utgångspunkten för förberedelserna var att sammanställa en Finland 100-programhelhet som sträckte ut sig över hela året. Helheten skulle bestå av självständiga projekt som genomfördes av olika aktörer. Projekten kunde vara t.ex. evenemang, tillställningar, utställningar, konstverk, utvecklingsprojekt eller kampanjer från vilka samhällsområden som helst. Projektförslagen samlades ihop i ett öppet ansökningsförfarande och alla förslag som fyllde programkriterierna anslöts till det officiella programmet. Programmet kunde vid behov kompletteras med egna och beställda produktioner.

Såsom det konstaterades i principerna för programberedningen: ”Temat Tillsammans ålägger Finland 100-projektet skyldighet att göra det möjligt att delta i genomförandet av jubileumsåret på olika sätt, oavsett om det är fråga om ett gräsrotsinitiativ eller ett projekt på nationell nivå.”

Det öppna ansökningsförfarandet placerade förslag från enskilda personer i jämnbredd med projektförslag från ministerier och alla förslag genomgick samma utvärdering. Att bygga upp Finland 100-programmet på ett sådant här sätt var redan i sig en hyllning till demokratin och medborgarsamhället i Finland. 

Upplevt tillsammans

Delta också på sofflocket

Målet för jubileumsåret var att nå varje finländare. Största delen av folket firade den hundraåriga självständigheten genom att skapa eller uppleva något av programprojekten. Finland 100 år kunde ändå upplevas också på många andra sätt – den officiella statistiken täcker bara en del av firandets varianter och volym. Det var i praktiken omöjligt att undvika jubileumsåret i Finland år 2017.

De geografiskt obegränsade upplevelserna med hjälp av webbinnehåll och medier hade en stor betydelse och bidrog till att öka finländarnas känsla av samhörighet. Medierna skrev om ämnesområdet varje dag och särskilt YLE spelade en stor roll både i fråga om det heltäckande Finland 100-programutbudet och jubileumsögonblicken som producerades tillsammans med Finland 100-sekretariatet och kommunicerades med stor distribution. Finländarna kunde också delta i jubileumsåret genom att dela Finland 100-inlägg i de sociala medierna och använda Finlands ansikten-appen. Butikerna fylldes av blåvita Finland 100-produkter – officiella och inofficiella – som erbjöd ytterligare ett sätt att fira hundraåringen.

Finländarnas entusiasm tog sig uttryck i otaliga Finland 100-fester på arbetsplatser och i skolor, hobbygrupper, privata hem och vänskapskretsar. När jubileumsåret kulminerade på självständighetsdagen utgjorde flagghissningar, blåvita levande ljus och kaffestunder dagen före självständighetsdagen en del av den gemensamma Finland 100-upplevelsen. De flesta upplevde jubileumsåret senast genom självständighetsdagens gratulations-SMS, som nådde nästan alla telefonanslutningar.

Grundkriterierna och ansökningssystemet för programmet

Ett kriterium för att ett projekt skulle upptas i programhelheten var att projektet var speciellt och anknöt till självständigheten eller dess firande. Projektet skulle också handla om temat Tillsammans eller om någon av de tre tidsmässiga fokuspunkterna: Finland under 100 år, Finland i dag eller Finlands framtid. Projektet skulle i huvudsak genomföras under 2017, det skulle vara förenligt med lag och god sed och dess centrala syfte fick inte vara att sälja en produkt eller tjänst. 

De programprojekt som skulle få ekonomiskt understöd skulle dessutom genomföras geografiskt sett i minst två landskap, vara av en nationell innehålls- eller betydelsemässig karaktär eller av en internationell karaktär. Projektets huvudansvariga instans skulle vara en juridisk person och understödet skulle riktas till annat än till basverksamhet som stöds med offentliga medel eller till byggnadsverksamhet. Vid bedömningen av behovet av ekonomiskt stöd fästes också särskild uppmärksamhet vid projektets genomslag, unika karaktär och tillgänglighet.

Det öppna förfarandet för projektansökan till Finland 100-programmet öppnades på webben på finska, svenska och engelska den 30 april 2015. Förfarandet för programansökan var öppet fram till slutet av oktober 2017. Under denna period gjordes och behandlades totalt 6 612 ansökningar i systemet. Totalt 5 procent av ansökningarna gjordes på svenska och 4 procent på engelska. Antalet ansökningar var en överraskning. Det var cirka tre gånger större än de modigaste förhandsuppskattningarna.

Programprojekten får rätten att använda Finland 100-logotypen

Alla projekt som fyllde grundkriterierna upptogs i Finland 100-programmet. Projekten fick rätt att använda Finland 100-logotypen och var med i den nationella Finland 100-kommunikationen. Rätten att vara med i programmet medförde inga ekonomiska förpliktelser för någondera parten.

De ansökningar som gjorts i webbsystemet och skickats in till Finland 100 utvärderades i sekretariatet. Besluten om att ta med ett projekt i programmet eller att utesluta det fastställdes av understatssekreteraren vid statsrådets kansli på generalsekreterarens föredragning. Behandlingsprocessen tog i genomsnitt 2–4 veckor i anspråk men genomfördes på ett par tre dagar när den var som snabbast. Om handläggningen av beslutet krävde kompletterande information eller preciseringar kunde processen vara längre.  

Programhelheten förstärktes med Finland 100 -understöd 

Finland 100 hade möjlighet ge ekonomiskt understöd till projekt som ansågs vara särskilt viktiga för jubileumsårets programhelhet. Utgångspunkten för de ekonomiska understöden var att de särskilda kraven uppfylldes. Det slutliga beslutet byggde ändå alltid på en helhetsbedömning med perspektiv på jubileumsårets mål. Endast en liten del av de projekt som ansökt om understöd och uppfyllde kraven kunde beviljas ekonomiskt understöd. 

De ekonomiska understöden till programprojekten bestod i första hand av statsunderstöd. I fråga om aktörer inom statsförvaltningen fattades beslut om beviljande av rätt att använda anslag.  

Utöver de riksomfattande Finland 100-statsunderstöden kanaliserades medel också för att stödja regionala projekt via Finland 100-regionnätverket. Finland 100 stödde programaktörer även på andra sätt, till exempel genom kommunikation och genom att främja samarbete mellan olika projekt. Vid behov utfördes programberedning dessutom genom upphandlingar. 

Finland 100-stödprogrammet trädde i kraft på statsministerns beslut den 8 december 2015 och upphörde att gälla i slutet av februari 2018. Åren 2015 och 2016 ordnade statsrådets kansli sammanlagt tre nationella förfaranden för ansökan om Finland 100-understöd inom ramen för stödprogrammet. Sammanlagt 1 066 ansökningar skickades in till dessa ansökningsomgångar.

Understödet betalades ut utifrån faktiska kostnader och mellanrapporter, och den sista betalningsposten betalades alltid ut först efter att projektet avslutats och dess slutrapport godkänts. Understödet var delfinansiering, vilket innebar att projektet också måste ha andra finansieringskällor. 

För att bygga upp programmet utvecklades en modell som byggde på ett öppet förfarande för projektansökan. Denna modell var helt ny i Finland och den saknar veterligen motstycke också ute i världen. Även om man fått goda erfarenheter av ett öppet förfarande för projektansökan några år tidigare, i anslutning till kulturhuvudstadsprojektet Åbo 2011, var Finland 100-programmet unikt på grund av det stora antalet projekt och programmets mångskiftande innehåll och aktörsfält.  

Antalet projekt var slutligen flerdubbelt större än man väntade sig så sent som på våren 2015. Finland 100-sekretariatet hade väldigt små tidsmässiga, ekonomiska och personalmässiga resurser för programberedningen i förhållande till programmets omfattning. Om resurserna hade utökats skulle det ha varit möjligt att inom programberedningen satsa mer till exempel på att främja samarbetet mellan projekt och ge projekten kvalitetsmässigt stöd. Största delen av responsen från de programprojekt som svarade på Finland 100-sekretariatets slutenkät var ändå positiv. 

Med tanke på genomförandet av temat Tillsammans var modellen mycket lyckad. I slutenkäten för programprojekten var det många respondenter som sade sig vara nöjda med att det också var möjligt för mindre aktörer att komma med under det gemensamma Finland 100-paraplyet.

Programmet för självständighetens jubileumsår betraktades som värdefullt och betydelsefullt precis som det var, dvs. som finländarna och Finlandsvännerna tillsammans ville bygga upp det. Resultatet blev lika mångformigt som Finland och finländarna själva.