Jubileumsårets ekonomi

Jubileumsårets ekonomi kan granskas i två perspektiv: dels kan man studera användningen av det anslag som staten beviljade Finland 100-projektet, dels uppskatta de ekonomiska satsningarna på hela Finland 100-jubileumsåret med hänsyn till alla som deltog i jubileumsårets genomförande. Största delen av anslagen inriktades på programverksamheten.

Till Finland 100-jubileumsårets projekt anvisades ett separat anslag i statsbudgeten. Den totala budgeten för åren 2013–2018 var sammanlagt 19 miljoner euro.

År 2014 reserverades ett anslag på fem miljoner euro för inledandet och beredningen av projektet. År 2015 fattades beslut om att tilldela projektet ett totalt anslag om 19 miljoner euro. Beslutet byggde på den strategi och modell för genomförandet som delegationen och styrelsen godkänt. Statsrådets kansli beslutade om användningen av anslagen.De faktiska anslagen uppgick till 18 miljoner euro under åren 2013–2018.

Fördelningen av Finland 100-jubileumsårets budget

Totalt 60 procent av Finland 100-projektets budget inriktades på programarbetet. Budgeten fördelades på tre huvudkategorier: programarbete, kommunikation och marknadsföring samt drift av verksamheten och administrativa kostnader.

Plantan växte upp till ett träd – programmets ekonomiska genomförande 

Totalt 60 procent av Finland 100-budgeten, dvs. 11,5 miljoner euro, inriktades på förberedelserna av programmet. Programbudgetens utfall var 10,9 miljoner euro. Med pengarna understöddes riksomfattande och internationella projekt, genomfördes regional programberedning och finansierades Finland 100-sekretariatets egna produktioner och beställda produkter samt annan programberedning.

Från Finland 100-stödprogrammet betalades sammanlagt 6,5 miljoner euro i statsunderstöd till 145 programprojekt. Med interna överföringar av rätten att använda anslag inom statsförvaltningen gavs stöd till 11 projekt för sammanlagt 350 000 euro. Statsrådets kanslis genomsnittliga finansieringsandel i dessa 156 projekt som fick understöd var 16 procent. 

Av programbudgeten inriktades 1,8 miljoner euro på andra programkostnader, såsom på beredningen av program, egen produktion och samarbetsprojekt med projekt som kompletterade programhelheten. Cirka 7 procent av programbudgeten inriktades på jubileumsårets invigning, nästan 13 procent på födelsedagsveckans evenemang och cirka 10 procent på det internationella programmet.

Fördelningen av Finland 100-programbudgeten om 10,9 miljoner euro

Finland 100 gav stöd till den regionala programberedningen genom att bevilja statsunderstöd till regionnätverket.Det sammanlagda beloppet som kunde sökas åren 2016 och 2017 var 2,25 miljoner euro.

De flesta regioner ordnade förfaranden för ansökan om Finland 100-regionstöd åren 2016–2017 för projekt som anslutits till programmet. Varje region hade egna kriterier, bedömningsprocesser och tidtabeller för understöden. Statsrådets kansli förutsatte att de projekt som beviljades understöd var en del av det officiella Finland 100-programmet.

Utgångspunkten för programberedningen var att största delen av projekten skulle genomföras med annan finansiering än med finansiering från Finland 100-projektet, till exempel med stöd från olika stiftelser och fonder eller genom att aktörerna riktade en del av sin basfinansiering till verksamhet som hade anknytning till jubileumsåret.

Totalt 3,1 procent av jubileumsårets projekt fick statsunderstöd av statsrådets kansli och 15 procent i form av Finland 100-regionstöd via regionnätverket. Dessa belopp utgjorde sammanlagt 8,6 miljoner euro.

Enligt slutenkäten för programprojekten användes uppskattningsvis minst 400 miljoner euro på genomförandet av Finland 100-programmet. I de faktiska kostnader som programprojekten meddelade ingår inte infrastruktur- och byggnadsprojekt som genomfördes inom ramen för jubileumsåret. Den ekonomiska volymen av jubileumsårets program ökade således åtminstone till det 36-faldiga i förhållande till statsrådets kanslis programbudget.

Det är svårt att uppskatta jubileumsårets ekonomiska helhet eftersom genomförandet starkt byggde på aktiviteter på eget initiativ, verksamhet i nätverk och samverkan mellan olika aktörer. I praktiken utgörs utfallet av jubileumsårets budget av den sammanlagda summan av de resurser som alla aktörer som medverkade i jubileumsåret använde. Utifrån en försiktig uppskattning ligger den i storleksklassen flera hundra miljoner euro.

När den ekonomiska helheten granskas, finns det också anledning att ta hänsyn till all den verksamhet som Finland 100-jubileumsåret gav upphov till som inte kan observeras genom det officiella programmet.

Det är i varje fall motiverat att tala om Finlands hundraårsjubileum som vårt största statliga jubileumsår någonsin även med tanke på ekonomin.