En gripande erfarenhet för dem som var med om att skapa jubileumsåret

Ett nätverk av en omfattning som saknar motstycke i Finland deltog i genomförandet av Finland 100-jubileumsåret. Hela samhället var i rörelse: statsförvaltningen, kommuner, organisationer, företag, föreningar och vanliga medborgare. Totalt 800 000 människor deltog i skapandet av programmet. Under det första halvåret 2018 gjorde Finland 100 flera utredningar och undersökningar om intressentgruppernas upplevelser och åsikter. Upplevelserna gick i samma riktning: jubileumsåret var en unik erfarenhet också för dem som skapade programmet.

Kuva: Suomi 100 / Leena Koskela
Bild: Finland 100 / Leena Koskela

I nätverket lyckades man tillsammans 

Deltagandet i jubileumsåret var en gripande upplevelse för både jubileumsårets deltagare och skapare. De gemensamma aktiviteternas omfattning och intressentgruppernas heltäckande entusiasm för att delta i verksamheten var viktiga resultat av jubileumsåret som sådana. Upplevelserna och belåtenheten hos den som var med om att skapa jubileumsåret har kartlagts med undersökningar av olika slag. För många var möjligheten att delta i arbetet med att skapa jubileumsåret en unik upplevelse och en betydelsefull händelse som öppnade nya möjligheter och vyer.

Erfarenheterna och belåtenheten hos aktörer som medverkade i jubileumsårets intressentgruppsnätverk, med samarbetet och Finland 100-projektet undersöktes under det första halvåret 20185. Samtidigt samlades in information om jubileumsårets genomslag. Sammanlagt 145 personer deltog i undersökningen. Intervjuerna fick ett mycket positivt mottagande, vilket berättar om vilken betydelse ämnet hade för dem som deltagit i arbetet.

De intervjuade hade i huvudsak mycket positiva upplevelser, tankar och känslor om jubileumsåret, och i intervjuerna beskrevs jubileumsåret ofta med superlativer. Samtidigt hade de intervjuade tudelade känslor. De hann inte alltid fira hundraårsjubileet själva eftersom året var så arbetsfyllt. Å andra sidan upplevde de sin medverkan som en unik möjlighet, som en upplevelse som man endast får en gång i sitt liv.

De intervjuade lyfte också fram utvecklingsobjekt, kritik och lärdomar. Oftast handlade dessa synpunkter om den stora mängden Finland 100-evenemang och kommersiella produkter, brister i processer av olika slag eller otillräckliga resurser.

Bild: Finland 100 / Markku Lempinen

Huvudtemat tillsammans fick ett ytterst högt betyg av nätverket av medverkande. Temat bar genom jubileumsåret, fungerade i dess många olika former och beskrev de gemensamma aktiviteterna väl. De intervjuade betraktade det som svårare att utvärdera hur jubileumsårets huvudsakliga mål uppnåddes, och många hade ingen klar uppfattning om målen.

Majoriteten av dem som deltog i undersökningen ansåg att jubileumsåret gav Finland något särskilt. Jubileumsåret gav lärdomar och skapade ny kultur. Finland 100 inspirerade människor till gemensamma aktiviteter och gav många saker ett lyft. Jubileumsåret visade att finländarna tillsammans kan genomföra innovativa och modiga projekt.

Jubileumsåret konstaterades också ha påverkat den allmänna atmosfären på ett positivt sätt och de intervjuade var övertygade om att den skapat grund för ett nytt sätt att tänka bland annat på finländskheten och på Finlands framtid. Hur långvariga effekterna är, återstår att se, ansåg en del av de intervjuade.

5I intressentgruppsundersökningen gjordes personliga intervjuer med sammanlagt 145 personer som var med i jubileumsårets nätverk. De intervjuade utsågs av statsrådets kansli, och deltagarprocenten i intervjuerna var 55 procent. Intervjuerna gjordes i februari-mars 2018.

Stora och små på samma linje

Sakkunniggruppen som utvärderade Finland 100-jubileumsåret analyserade programverksamheten utifrån det insamlade materialet. Enligt analysen var Finland 100-jubileumsårets program lyckat på många sätt. Det mångsidiga innehållet som genomfördes av en mångsidig grupp av aktörer nådde ett stort antal människor både i Finland och utomlands. Dessutom anser forskarna att mediepublicitetens effekter kan betraktas som betydande.

Ett typiskt Finland 100-programprojekt lyckades mycket bra eller rätt bra enligt den huvudsakliga ansvariga aktörens bedömning. Av materialet framgår dock inte vilka faktorer som bidrog till att ett projekt var lyckat. En analys av dessa faktorer skulle ge mer tillförlitlig och värdefull information.

Enligt en statistisk analys som forskarna gjorde hade kostnaderna för genomförandet av projekt som lämnat in Finland 100-sluttrapporten ingen inverkan på projektaktörernas upplevelse av hur publikmängden eller mediepubliciteten motsvarade förväntningarna. I det här avseendet lyckades små och stora projekt på samma sätt. Nycklarna till projektets framgång var inte de pengar som lagts ned på det, utan andra faktorer. Detta verkar ge stöd åt den centrala principen för beredningen av jubileumsåret enligt vilket ett lyckat jubileumsår skulle bestå av innehåll av olika storlekar som skapats från olika utgångspunkter.Att projektets väntade publikmängder uppnåddes eller överskreds hade betydande inverkan på upplevelsen av hur projektet lyckats. Även mediepublicitet som motsvarade eller överträffade förväntningarna hade inverkan på upplevelsen av projektets framgång, men betydligt svagare. Enligt det material som samlats in från programprojektens slutrapporter hade uppkomsten av nya nätverk däremot ingen koppling till den upplevda framgången.

Kuva: Suomi 100 / Leena Koskela
Bild: Finland 100 / Leena Koskela

Jubileumsåret förnyade frivilligarbetets metoder och former

Talko, det gemensamma arbetet, och talkoandan sitter djupt i den finländska kulturen. Det har varit ett naturligt sätt i Finland att lösa problem och hjälpa andra genom att arbeta tillsammans. Jubileumsåret och dess tema Tillsamman lyfte synligt fram frivilligarbetet. Frivilligheten var med på något sätt i de flesta av jubileumsårets programprojekt, och många av dessa projekt fortsätter arbetet också efter jubileumsåret.

Bild: Finland 100 / Leena Koskela

Ändrade självständighetens jubileumsår på finländarnas inställning till frivillighet? Visst, åtminstone i någon omfattning, visar en utredning6 som Finland 100 lät göra våren 2018. Utredningen lyfte fram fyra huvudobservationer som beskriver den förändring av frivilligarbetet i Finland som jubileumsåret bidrog till att stärka.Finländarna har gått från verksamhet som sker i organisationer till delaktighetsskapande som uppkommer i anslutning till aktuella fenomen. Självdrivande verksamhet som förbigår de färdiga strukturerna motiverar människorna. Genom digitaliseringen har nya former och plattformar introducerats inom frivilligarbetet. De gör det möjligt att handla tillsammans eller ensam, oberoende av tid och plats. Samtidigt förväntas frivilligarbetet erbjuda bättre servicedesign. Deltagarna vill veta med vilka insatser de förbinder sig och vad det är de förbinder sig till. Dessutom ska arbetet vara roligt. Den fjärde observationen visar att det blivit vanligare med aktiviteter som överskrider sektorsgränserna. Allmännyttiga organisationer och företag eller till och med aktörer som har motsatta mål hittade varandra och skapade gemensamma mål i jubileumsårsverksamheten.

Även om jubileumsåret inte förorsakade någon omvälvning av begreppet frivilligarbete, blev frivilligarbete ett vanligare val och ett vanligare sätt att tillbringa sin tid än förut. Efter jubileumsåret är frivilligarbete ett inslag i allt fler finländares vardag.

6För studien intervjuades fem ansvariga personer från projekt som var med i jubileumsårets officiella program och i vilka frivilliga spelade en central roll. Dessutom intervjuades fyra experter på frivilligarbete som deltog i jubileumsårets program på något sätt. Intervjuerna gjordes i mars 2018. Utredningen gjordes av Kaskas Media.

Upplevt tillsammans

Företagarna hos Kiinteistömaailma spred gott humör  

Kiinteistömaailma är en franchisingkedja som består av drygt hundra verksamhetsställen som ägs av självständiga företagare. Vid kedjan beslutades att var och en gör en god gärning på sin egen ort under jubileumsåret tillsammans med andra. Eftersom det lämpligt nog finns hundra verksamhetsställen beslutade de att det förbindas vid 100 goda gärningar.

Idén presenterades i den interna kommunikationen och företagarna ville genast vara med. Idéer delades vår Yammergrupprn, och kedjestyrningen följde upp att målet uppnåddes under året.

Fyndiga idéer

Inom kedjestyrningen tvättades fönster på De ungas skyddshus, medan andra gick ut på promenad med invånare i ett servicehus eller ordnade en sångstund. Vid skolstarten ordnades jour vid övergångsställen. En av våra butiker hjälpte ett äldre par att tömma sin villa som var till salu. Det hade samlats en hel del saker i huset under årtiondenas lopp.

Alla kan fortsätta den här kampanjen för goda gärningar även om kedjan inte längre styr kampanjen. I kedjan har det fattats beslut som gäller alla på riksnivå och stöder frivilligarbete. Kiinteistömaailma tar till exempel inget förmedlingsarvode för bostäder som välgörenhetsorganisationer får som testamentsdonationer.

Frivilligarbete skapar sammanhållning bland personalen

Vid Kiinteistömaailma har det upptäckts att det uppstår en bra stämning och sammanhållning i företaget när man hjälper andra. Finländarna har ju alltid haft en stark talkokultur, den har bara fått en ny form som passar in i vår tid. De sociala medierna gör det lättare att engagera fler människor i verksamheten, och de gör också aktiviteterna synligare än tidigare. Det upptäckts att det är viktigt att man kan påverka sin egen närmiljö. Då ser man genast resultatet av sitt eget arbete, vilket också motiverar till nya gärningar. Den starkaste rörelsen startar alltid på gräsrotsnivån.

Företag fick nya idéer och partnerskap 

Under Finland 100-jubileumsåret utarbetades en egen modell för företagens deltagande. Totalt 59 deltog i programmet. Finlands första partnerprogram i anslutning till ett statligt jubileumsår erbjöd företagen möjlighet att kombinera sina egna strategiska mål med temat Tillsammans och med jubileumsårets allmänna mål. Företagen var nöjda med sitt deltagande både i fråga om deras gärningar för samhällsansvar och om deras kommersiella mål.

Totalt 59 företag deltog i Finland 100-jubileumsårets partnerprogram för företag. Programmet anpassades så att det stödde jubileumsårets mål och strategi. Programmet hade en annorlunda karaktär än vanliga program för företagssamarbete genom att branscherna avstod från ensamrätter eftersom sådana ensamrätter skulle ha stått i strid med temat Tillsammans. Dessutom samlade programmets ansvariga aktör – dvs. statsrådets kansli – inte in några pengar, och företagens egna aktiviteter och engagemang lyftes fram som centrala element i samarbetet.

Företagssamarbetets ekonomiska effekter och företagens erfarenheter av samarbetet och dess resultat utreddes under det första halvåret 2018. Dessutom kartlades företagens villighet att delta i motsvarande verksamhet i fortsättningen. Totalt 30 företag, dvs. 51 procent av företagen, besvarade enkäten för samarbetsföretagen.

Företagen var som helhet nöjda med sitt deltagande i Finland 100-jubileumsåret och betraktade temat Tillsammans som lyckat. Deltagandet beskrevs som en positiv upplevelse av delaktighet och som en möjlighet att kombinera företagens egna strategiska mål med temat Tillsammans och med jubileumsårets allmänna mål. Belåtenheten gällde både gärningar med anknytning till företagens samhällsansvar och företagens kommersiella mål.

Företagen upplevde att deras deltagande i jubileumsåret var positivt. Nästan 90 procent av de företag som besvarade enkäten upplevde att deltagandet haft en positiv inverkan på uppfattningen om organisationen eller dess verksamhet. Totalt 92 procent ansåg att deltagandet var en positiv upplevelse för organisationen och de personer som medverkade i genomförandet.

Samarbetets ekonomiska omfattning och effekter

Enligt en försiktig uppskattning uppgick Finland 100-samarbetsföretagens totala budget till mer än 7 miljoner euro. Dessutom meddelade ett företag att det lagt ned flera hundratusen euro på verksamheten. Alla företag ville inte avslöja sin budget, och vissa företag kunde inte differentiera den från den övriga affärsverksamheten.

Utöver företagens totala budget för jubileumsåret utredde undersökningen värdet på de gåvor som företagen gav. Det sammanlagda värdet på företagens gåvor, som beräknas utifrån de uppgifter som företagen lämnat (30 företag), var mer än 3,3 miljoner euro. I siffran ingår visserligen en donation värd 1,3 miljoner euro som ett av partnerföretagen gjorde till Aalto-universitet och som företaget enligt eget meddelande skulle ha gjort i varje fall. En del av företagen specificerade inte gåvans värde i budgeten eller ville inte uppskatta gåvans ekonomiska värde. Det uppskattade värdet av de totalt 59 samarbetsföretagens En gåva till Finland-gärningar under jubileumsåret är 7–8 miljoner euro.

Företagens produktförsäljning fick en betydande omfattning i relation till samarbetets totala budget. Till denna del är uppgifterna delvis bristfälliga, men omsättningen för produktförsäljningen uppskattas ha uppgått till flera tiotals miljoner euro. En gemensam nämnare för de konsumentprodukter som uppnådde en särskilt bra försäljning verkar ha varit att företaget bedrev en stark och skicklig total kommunikation under jubileumsåret och att denna kommunikation gav produkterna betydelser eller sammanlänkades smidigt med den allmänna anda som rådde under jubileumsåret. De företag som deltog i jubileumsåret med större betoning på försäljningen verkade vara något mer besvikna på de resultat som uppnåddes under jubileumsåret.

Trots osäkerhetsmomenten i beräkningarna är det klart att samarbetet gav företagen betydande ekonomiska fördelar. Tre av fyra (77 %) företag som besvarade enkäten upplevde att samarbetet var ekonomiskt lönsamt. Nio företag hade inga produkter med i programmet, och deras nytta härrörde från att företagets image och viktiga budskap fick synlighet i samhället.

Samarbetet under jubileumsåret gav företagen avsevärd ekonomisk nytta. Totalt 85 procent av de svarande företagen var nöjda med försäljningen av deras Finland 100-produkter.

De gemensamma aktiviteterna öppnade nya dörrar

I praktiken alla företag som besvarade enkäten meddelade att de skulle kunna delta i motsvarande verksamhet i anslutning till ett nationellt jubileums- eller temaår även i fortsättningen. Jubileumsårets erfarenheter ökar således engagemanget för samhällelig verksamhet bland aktörer i företagssektorn. Företaget upplevde att jubileumsåret erbjöd en ny, neutral plattform för samarbete som hjälpte dem att bygga nätverk med aktörer av olika slag. Företagen ansåg att statsrådets kansli gett dem extra trovärdighet i kontakterna med deras egna partner och nätverk.

Företagen upplevde att deras deltagande i jubileumsåret var positivt. Nästan 80 procent av de svarande skulle delta i ett motsvarande jubileums- eller temaår på nytt.