Finland 100 – hundra olika bilder av Finland, hundra berättelser, hundra tolkningar

Jubileumsåret för Finlands självständighet utvecklades till ett exceptionellt omfattande fenomen. Vad berodde det på? Vad var det som fick människor att delta mer än någonsin tidigare? Har jubileumsåret några bestående effekter? Jubileumsårets resultat och genomslag undersöktes och utvärderades under det första halvåret 2018.

Uppnåendet av jubileumsårets mål följdes intensivt upp från och med år 2015. En mer omfattande undersökning och analys av olika aspekter av fenomenet gjordes genast efter jubileumsårets slut, under det första halvåret 2018. Målet var att förstå jubileumsårets helhet och samla in information för eventuell fortsatt forskning och fortsatta åtgärder. I det här sammanhanget gjordes över 200 personintervjuer och många utredningar, intressentgruppsundersökningar och inriktade fallstudier.

Bild: Finland 100 / Markku Lempinen

För att stödja utvärderingen bildades i februari 2018 en fem personer stark sakkunniggrupp som fick uppdraget att utifrån resultaten och informationen utvärdera jubileumsårets helhet och skapa den första bilden av dess genomslag. I sakkunniggruppen medverkade ED, professor Anu Puusa från Östra Finlands universitet, professorn i ekonomi- och socialhistoria Antti Häkkinen från Helsingfors universitet, PD, forskardoktor Antti Maunu, ED Aki Koponen och FD Jukka Vahlo från Åbo universitet. Gruppen arbetade under våren 2018 och sammanträdde sammanlagt fyra gånger. I arbetsgruppens observationer framhävdes bland annat socialt kapital, delaktighet, mångfald och begreppet finländskhet.

Målen uppnåddes, genomförandesättet bidrog till framgången

När det gäller att göra ett sammandrag av Finland 100-jubileumsårets resultat och undersökningar är den mångfald och mångsidighet som präglade Finland 100-jubileumsåret under hela dess beredning och genomförande en viktig faktor. Jubileumsårets bärande tanke var att skapa lättillgängliga former för att kunna vara en del av jubileumsåret och att erbjuda alla aktörer en fullvärdig möjlighet att delta. De gemensamma aktiviteternas resultat och effekter återspeglar den här grundläggande utgångspunkten och aktualiserar nya frågor.

Jubileumsårets mål hade slagits fast i enlighet med beslutet om tillsättande av jubileumsåret och delegationens riktlinjer. Det viktigaste av dessa mål var att stärka känslan av gemenskap i samhället. Dessutom ville man höja Finlands internationella profil och skapa ett oförglömligt jubileumsår. Den omfattning som jubileumsåret kom att få, undersökningarna med intressentgrupperna och intervjuundersökningarna och diskussionen om hur jubileumsåret genomfördes visar att jubileumsåret uppnådde dess mål. Sättet att genomföra jubileumsåret, som byggde på nätverk och på ett mångsidigt aktörsfält, var välfungerande och lyckat.

Jubileumsårets positiva stämning och volym överraskade också de flesta aktörer som deltog i dess genomförande. Jubileumsåret utvecklades till ett exceptionellt fenomen. Dess omfattning och samhälleliga täckning var betydande prestationer redan i sig. Alla uppgifter om genomförarna, deltagarna, samarbetspartnerna och antalet programprojekt samt om evenemangen, händelserna och gärningarna under jubileumsåret vittnar om en historiskt stor helhet.

Ett av de främsta resultaten var att finländarna upplevde jubileumsåret som viktigt. De engagerade sig i jubileumsåret, och året erbjöd flera kanaler och möjligheter att dela de gemensamma upplevelserna. Jubileumsåret blev också en unik upplevelse för alla som deltog i skapandet av det. Jubileumsårets betydelse för människorna, engagemanget och delandet av upplevelserna skapade förutsättningarna för att jubileumsåret kom att få en identifierbar inverkan på samhället.

Jubileumsåret kan sägas ha bidragit särskilt till att öka finländarnas sociala kapital. Detta får stöd genom den starka positiva upplevelse av delaktighet i jubileumsårets aktiviteter som lyfts fram i undersökningar. Självständighetens hundraårsjubileum upplevdes som ett exceptionellt betydelsefullt ögonblick, och detta återspeglades i människornas verksamhet. ”En gång per hundra år” utvecklades till en tanke som stärkte människornas vilja att vara med.

Undersökningar, intervjuer och målanalyser visar att jubileumsåret också påverkade finländarnas egen bild av Finland. I det här sammanhanget lyftes fram en positivt öppen och pluralistisk finländskhet. Konkret tog detta sig uttryck till exempel i firandet av självständighetsdagen, där glädjen blev ett element som kompletterade den traditionella värdigheten. Atmosfären tillät att många olika fenomen och infallsvinklar existerade samtidigt. Finlands firande fick nya former, och det kan hända att det också uppstod nya traditioner för framtiden. Den nationella identiteten och självkänslan definierades klarare på finländarnas egen värderingsgrund, i motsats till den uteslutande definitionen där vi genom andra länder eller nationaliteter definierar vad vi inte är.

Jubileumsåret var inte bara ett år av evenemang utan det lämnade också ett arv vars effekter framträder med tiden, ett arv som möjligen är ännu mer omfattande och mångsidigt än själva jubileumsåret.

Jubileumsårets delaktighetsskapande, nära och likvärdiga sätt att kommunicera har belönats med alla centrala priser i kommunikationsbranschen efter jubileumsåret. Finland 100-logotypen och den grafiska profilen utvecklades till en prisbelönt helhet som identifierades av de flesta.

Det viktigaste spåret lämnades dock i människorna. Alla de som var med om att skapa jubileumsåret och som deltog i det berättar om glädje som de upplevde, om entusiasm och en exceptionell anda av samarbete. Den stora betydelsen av detta behöver inte understrykas separat.